Att ta sig framåt

Det är många förändringar på gång nu. Saker som gör att man blir en smula disträ!


Vi ska sälja radhuset och flytta till lägenhet i väntan på att vårt nya hus byggs. Vi kommer att flytta i början på September.
Mitt arbete kommer även att se lite annorlunda ut, så både bostad och arbete kommer att förändras på olika sätt!

Det känns positivt, men det är ändå två saker som kommer att göra mitt liv en smula annorlunda.

Just nu känns huset väldigt långt borta, vi pratar och planerar - men inte på samma nivå som i början. Det känns skönt att det ligger lite på hyllan nu när jag inte klarar för mycket stress.

Nästa vecka börjar även en ny utredning där man ska fördjupa sig i min sjukdom. Fyra personer ska bilda ett team kring mig och massor med undersökningar ska göras.
Det känns positivt att jag kommer att få mer verktyg och lite mer att stå på när jag ska ansöka om ersättning för sjukdomen, samtidigt som att det såklart tar energi att utföra alla tester! Jag känner mig både hoppfull och lite hopplös på samma gång.

Jag behöver försöka se fram emot allt som händer istället för att sucka åt livet, men ibland är det svårt. Jag går igenom en down-period just nu - så är det bara!

En stor del som gör att jag kan må sämre är att jag inte känner mig behövd eller meningsfull och det är något som jag behöver fixa till så att livsglädjen kommer tillbaka lite mer. Jag ska fixa det här! Sommar och semester är ju på gång!